Inledde dagen väldigt amitiöst: starta tvättmaskinerna och varvade Munksjön. Kom precis in när de börja regna. Blev allmänt nöjd me mig själv att ja timade så bra. Åt frukost och fortsatte tvätta, kände viss irritation på den ena maskinen som inte vill samarbeta lika bra som den andra..men man ska väl inte klaga, kläderna blev då rena iallafall. Tänkte att ja skulle chocka mig själv me att va lite amitiös i mina studier så ja rusade till skolan och satt mig en stund på biblioteket medans tvätten torkade. Satt där i tre timmar...och om vi ska räkna om de till produktivt arbete...max 1. Fast å andra sidan, 1 är bättre än ingen..ha då iallafall läst ut den ena boken nu, alltid nåt som sagt.
Fick samtal från lillasyster som bara rakt ut sa nåt i stil me "varför ska vi va rädd för 1988? du ska ha gjort de här!" då visade de sig va en uppgift i Historia A som ja också tydlien skulle ha gjort (vilket ja inte hade ett enda minne av!) Men tydligen. Så under tiden ja åt min utsökta lunch (spagetti och korv) så letade ja igenom pärmen me grejer från mitt första gymnasie år. Lillasyster ha tur som ha en sån hamster till storasyster som inte kasta bort nånting. Så efter ett tag så kunde ja lämna ett svar. Passa även på me en liten gynmasie-nostalgitripp när ja ändå va igång. Those were the days.
På tal om gymnasiet. Imorse for Combon till Grönland. Kom tillbakas i september, de är ett tag. Hade ett gäng samtal igårkväll me tekniskt support, bland annat adressändring, autogiro och annat nyttigt som kan va bra att ha ordning på när man ska va borta ett tag. Han avslutar lugnt samtalet med: "jo, mina biljetter har inte komme än så dom lär väl dyka upp hemma hos du, du kan väl posta dom vidare." Personligen skulle ja va så nojig att det inte fanns ord på mitt tillstånd om inte mina biljetter hem hade dykt upp, men inte Combon inte. Han ta de mesta me ro, väl medveten om att de finns andra som oroa sig..det vill säga jag.
Detta om detta. För att roa mig på kvällarna ha ja hitta ett, för att uttrycka mig i klartext: jävulskt spel. Ha även drage me mig både Combon och Stina i skiten. Eller ja, Combon är ju i princip i världens ände så man kan väl som säga att han är på detox från allt va som heter moderniteter men Stina, stackar flicka. Nerdragen i skiten av lilla mig. Fast de är rätt beroendeframkallande...seriöst. Ha just nu fastna på en level så ja vänta på att Stina ska komma ikapp så vi kan hjälpas åt..Ja är fullt medveten om att de här bara förstärket misstanken om att ja egentligen inte ha nåt socialumgänge. Men de är fel! Ja ha visst kompisar! =) HAHA!
Ska återgå till mitt frenetiska klurande på de rackarns spelet nu...
Ha de!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar