torsdag 24 april 2008

Nu jäklar i min lilla låda

Ja är vanligtvis väldigt tålmodig, kan ha överseende me de mesta men även jag har en gräns. Ha vare en väldigt händelserik tid och ja ha gjort mitt bästa för att hålla la Familia underrättad men baske mig så ville inte min annars så vänliga blogg publicera de och allt gick åt skogen och ja prova i fyra dagar. Så nu gör ja revolution och skiter i den. Malin tipsa om den där så ja gör ett försök och se om den funkar.

Greenpeace leken förra veckan va tillbelåtenhet, de va riktigt trevligt, enda bekymret va väl egentligen att ja inte fick säga så mycke som ja hade vilja. Men men, de är sånt som händer. De ja egentligen skulle berätta om va överraskningsmomentet som min kära mor och framför allt far drog på mig i veckan...

Ja sitter i min egen lilla värld hemma hos Jennie iförrgår och tar de allmänt piano, ha hjälpt hon göra köttbullar (hennes mål med våren är att va KUNG på köttbullar så de blir typ provsmakning en gång i veckan, inte för att ja klaga..) och börjar väl tycka att de är dags att dra sig hemåt. Spanar på telefonen och ser till min förskräckelse en massa missade samtal av både mamsen och papsen. Första tanken i ett sånt läge är ju att nåt hemskt har hänt. Jag ringer i förtvivlan till pappa och han säger att ja måste skynda mig till den Libanesiske restaurangen på min gata för de är nån Sam som ha lämnat nåt där till mig. Varje sund människa här ställer ju följdfrågan - VAD?! Men de sa sig pappa inte veta så ja rusar ut från Jennie, säger hej då av bara farten och cyklar som en blådåre genom HEEELA stan.
De här me vältränad va länge sen så ja flåsa som en galning in på restaurangen och klura intensivt på va de kunde vara (hade även under cykelturen ringt mamma och försökt pressa hon på information men de gick inte..) Och vem sitter som ett flinande fån vid ett bord där? Jo, pappa! Själklart blir ja helt paff! Och väldigt glad. Papsen ha flyge ner till Gbg och köpt en bil och tänkte att man måste ju hälsa på dottern sin då man är i rätt landsända..=) Vilket mer än något uppskattades! Fick provköra bilen lite och nån annan som laga mat åt mig. Mycket roligt! Så i morse börja pappa hemresan efter ett mycke uppskattat besök här.

Jennie ha äte köttfärspaj här och nu sitter ja och klurar på om man skull ta en prommis i de fruktansvärt fina väder som infinner sig här i Jönköping. Nu då ja ha styrt upp min vardagsverksamhet lite. De kanske man skull roa sig me innan man ska sussa nanna. I morrn bli de ju seminarie hela dagen och sen umgänge me Linn.

Så blidde de.

Håll till godo!

1 kommentar:

Malin sa...

Mycket bra första inlägg måste jag säga. Jag gillar ju alla dina inlägg men detta var absolut top notch så att säga. =)